Direktlänk till inlägg 26 oktober 2017
Ännu ett kapitel där Lex besöker sin pappa som sitter inne. Pappa kommer ut till besöksrummet med en blåtira och påbörjar en udda konversation om mammas nya pojkvän Bruno. Han är sliten och trött och säger till Lex
"det skulle vara bättre för dig om jag dog , "Bruno kan ju bli din nya pappa"
Lex berättar hur Bruno är , om hans tonårsjeans och om hans töntiga böcker. Pappa vill bara höra mer även om hur ont det gör. Har en känsla att han verkar intresserad men ändå flödar svartsjukan om hur bra de verkar att ha det. Han vill gärna att Lex berättar om hur han och Lex hade det Så att Bruno kan skriva en bok om de .
det bästa med kapitlet är att jag känner igen mig på något konstigt sätt i hennes pappa situation när man pratar om en person man inte rikigt tycker om men ändå vill veta allt om personen bara för att njuta av hur dålig man är som sedan ge någon form av hämnd eller visa hur jävla bra själv man är. Sedan när han säger
"det skulle vara bättre om jag dog "
är ett tydligt tecken för att se om Lex skulle verkligen bryr sig och jag själv som person skulle nog kunnat ställa den frågan även om det verkligen är provocerande och väldigt dubbelmoral för om jag skulle fått ett sådant svar av honom skulle jag blivit rikigt ledsen och besviken och framstå som om allt var mitt fel att han mår dåligt. Kapitlet var dystert som sedan blev mycket intressant när de började prata att be Bruno att skriva en berättelse om hur deras liv tillsammans har varit. Det var intressant för att pappa gick från en gammal rutten frukt till ett uppfinnade geni med massor av ideer som inte verkade vara likt honom men jag förstår för det verkar som en typ av hämnd om hur farlig och cool han ska framstå som person. Om man läser genom raderna och studerar texten noga kan man se ett klart budskap om att det gäller alltid att vara på banan även hur dålig och omotiverad man är för vips det kan ändras på bara 3 sekunder om man börjar tänka på något man vill förändra eller att folk ska veta om någonting. Dock så misstänker jag själv att hennes pappa kan lida av borderline men men. /Ayna
Jag gillade slutet faktiskt. Det var som om hon försonade med allt fel hon gjort. Jag trodde aldrig att Lex skulle mogna till. När hon hjälpte Bruno så kände jag att Lex inte var så illa som man trodde. Hon var bara en missförstådd tjej som inte hade...
Var kom inspirationen för Lex ifrån? Jag har nästan läst klart boken. Efter att ha varit på denna långa resa med Lex, så undrade jag en sak. Varför är Lex så anti på allting runt om kring henne? Det är nästan på gränsen till psykopati. Nej, jag öv...
Det här inlägget ska handla om Lex personlighet. Det känns som Lex är en väldigt "speciell" person, hon flyr liksom från verkligheten genom att dagdrömma. Hon är väldigt skygg, det kan man veta genom att hon har bara (som vi får veta) 3 vänner. Och h...
jag tänker vara lite överalt med detta inlägg det är mycket som jag stör mig på i boken men jag fortsätter läsa ändå för det första så tycker jag att den har blivit lite tråkigare uttan lika många dag drömmar som tidigare och för det andra så tycker ...
När man läser boken så är det (enligt mig) väldigt svårt att uppfatta hur miljön är, även att jag nästan kommit halvägs. Och det förstör lite av inlevelsen. En bok ska man inte bara kunna relatera till vissa grejer personligt, utan för att man ska få...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 | 13 |
14 |
15 | |||
16 |
17 | 18 | 19 | 20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 | 25 | 26 | 27 |
28 |
29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|