boken blir bara konstigare ju mer man läser den och det är jag väldigt trött över för annars skulle läsningen inte kännas som ett tvång. Det som är negativt är det här med att hon dagdrömmer mycket vilket gör att jag inte kan se skillnad på verklighet och fantasi. Som t.ex nu när jag läste kapitel 5 fick jag läsa den två gånger minst och nej jag är inte trög utan hur skulle jag veta att hennes pappa sitter i fängelse? Hon kunde lika gärna dagdrömt det till någon gangsta rap musik för att fly från den tråkiga verkligheten . Varför jag tror hon verkar drömma är för att hon inte har berättat något om sin pappa eller att jag alltid ska ha för mig att han inte har någon kontakt med henne och hennes familj på något skumt sätt Och hur jag fick reda på att han satt inne var när hon beskrev hur hon gick i den mörka korridoren och att det var 7 år sedan när hon besökte sin far i fängelset och man märker att miljön är dyster , mörk och väldigt ensamt för ingen vill sitta i ett fängelse för det är slöseri med tid med mörker och isolering .Jag vet inte vad ska säga mer men väldigt tråkigt att äns farsa sitter i fängelse men tur att det är bara en bok så att jag slipper tycka synd om karaktären och det som gör också det lite roligt är när hon frågar "hur är det" och han svarar "för jävligt"  klart som fan det är förjävligt när man sitter inne i en cell i flera år men man får hoppas att tiden går snabbare och jag ser även ett starkt budskap och det är att man måste göra det bästa av situationen vart man är och befinner sig och sedan att man aldrig ska skämmas över sin egna familj ovasett vad!  / ayna